Islamkritik

Islam, en totalitär politisk ideologi som av sina anhängare kräver att de skall eftersträva dominans med alla nödvändiga medel. Saklig och motiverad kritik av islam, koranen och Muhammed, ej riktad mot muslimer som individer eller folkgrupp.

2005/02/17

Europa och våldet

Råkade på FOMI:s debattforum se följande fråga: "Hur bevara det sekulära Sverige och Europa?"

Eftersom frågeställningarna verkade leda till vissa våldsspekulationer så blev mitt svar som följer...


Självklart finns risken för en våldsam utveckling, kanske 30-200 år framåt i tiden, beroende på den demografiska och politiska utvecklingen.


Populära antaganden
Den, som det ser ut idag, främsta riskfaktorn är att man i Europa fortsätter att låta populära antaganden om islams fredlighet styra samhällsdebatt och politiskt klimat.

I västvärlden lyssnar vi idag helst till muslimer och apologeter som försäkrar att

- islam kan och kommer att reformeras

- islam är en fredlig religion

- det bästa sättet att hantera situationen är att tona ned eller avfärda all kritik som kan uppfattas som kränkande av muslimer

Allt annat kallas slentrianmässig för islamofobi, ett bekvämt sätt att somatisera och byta ämne.

Ovälkomna åsikter klassas som psykisk ohälsa, och behöver inte bemötas i sak.


Hoppfullhet – "problemen försvinner"
Med denna traditionellt europeiska eftergiftspolitik hoppas man att att problemen skall försvinna av sig själva. Det är oklart på vilka grunder.

"Hoppet är den svages vilja", vem som nu sade så...


Den muslimska majoriteten
Apologeterna har förstås rätt om att de flesta muslimer är fredliga, och som individer inte mer våldsamma än någon annan.

Frågan är vad det i längden gör för praktisk skillnad, om de inte är beredda att göra motstånd mot sina mer aggressiva trosfränder.


Lycklig förnekelse
Många av dessa fredliga muslimer lever i ett tillstånd av lycklig förnekelse av de grundläggande problem som redan i grundtexterna är oupplösligt förenade med islam.


Godhet och äkta islam
Istället accepterar de att "äkta" islam är identiskt med godhet, utan att någonsin vilja eller våga ifrågasätta dessa noggrannt inpräntade idéer.


Tänkande och rationalisering
Istället för tänkande ägnar sig många muslimer åt rationalisering.

De söker stöd för sin övertygelse istället för att ifrågasätta den, och avfärdar med automatik alternativa verklighetsbeskrivningar och förklaringsmodeller.


Ett vanligt fenomen
Vem kan klandra dem, när till och med väl insatta icke muslimer väljer att uppfatta verkligheten på samma sätt?


Stockholmssyndrom, för- och nackdelar
Man kan likna det vid Stockholmssyndromet, de som utsätts för ett hot väljer att solidarisera sig med de som hotar dem.

När realiteterna blir obehagliga är det inte svårt att hitta behagligare sätt att se på saken.

Tyvärr minskar det också möjligheterna att påverka situationen till sin fördel.


Det är som det är
Men verkligheten är inte bekymrad över vad vi tror om den.

De grundläggande faktorer som styr den framtida utvecklingen påverkas inte av våra förhoppningar och farhågor.


En gång skrivet..
Koranens intoleranta och våldsamma erövrarbudskap, underbyggt av Hadither, och Muhammeds eget exempel kan inte tas bort ur islam.

De som tror att en reformering av islam är praktiskt möjlig, eftersom det skett inom kristendomen, underskattar skillnaderna mellan religionerna.

De bortser också från hur lång och svår kampen inom västerlandet varit mot kristendomens skadliga verkningar.

Kristendomen förlorade trots allt inte sin dominerande ställning förrän den öppet började ifrågasättas och kritiseras.

Ifrågasättande och kritik av islam är allvarligare och farligare enligt Koranen än motsvarande kritik av kristendomen enligt Nya Testamentet.


Våld, om nödvändigt och möjligt
Islam är en universalistisk religion. Målet är att hela världen till sist skall domineras av islam - om möjligt och nödvändigt med våld.


Kronologi
När verserna i Koranen ses i kronologisk ordning, och Muhammeds eget liv tas i beaktande, blir bilden av islam som en imperialistisk och våldsförhärligande religion tydlig.


Rättrogen kritik av våldet
Det enda en rättrogen muslim sakligt kan kritisera dagens våldsbenägna fundamentalister för är att de brister i fråga om tålamod, att de riskerar att provocera fram en för muslimer katastrofal motreaktion.


Fortsatta önsketänkanden?
Om européerna fortsätter att ignorera och misstolka verkligheten, och om de muslimer som idag tror att islam är den fredliga religion den gärna utger sig för att vara, ostört får fortsätta sin verklighetsflykt riskerar vi en obehaglig utveckling.


Demokrati blir diktatur
Det skulle kunna leda till att islam fredligt tar över Europa, som blir ett Eurabien där icke muslimer utsätts för en tilltagande dhimmifiering och ett stadigt ökande förtryck.

Ett med tiden totalitärt och alltmer mardrömslikt samhälle, som uppnås med demokratiska medel.

Går det långsamt nog är det möjligt att motståndet blir mycket svagt.

Västeuropas judar gick mot sin undergång utan att ställa till alltför mycket besvär. De var i numerärt underläge och kunde väl inte tro att det skulle gå så illa.

För att citera TS. Eliot,

This is the way the world ends
Not with a bang but a wimper

Det är priset som den som eftersträvar "fred till varje pris" får betala.

För wahhabistiskt influerade muslimer är detta förstås en önskedröm.


Den våldsamma vägen...
Jämfört med något sådant så är till och med en våldsam utveckling att föredra.

Där skulle förmodligen företrädarna för västerländska värderingar i kraft av sin rikedom och sina militära traditioner vinna, förutsatt att de var beredda till de uppoffringar och den brutalitet som krävs för att vinna ett krig.

Det är också möjligt, och förstås önskvärt, att det utvecklas annorlunda. Förmodligen är ett sådan våldsam reaktion på utvecklingen inte heller nödvändig.


Eller öppenhet, hård debatt och fritt informationsutbyte
Eftersom de flesta muslimer sannolikt inte är fullt medvetna om, eller bortser från vilka konsekvenser deras religion medför, eller vilka krav som i förlängningen ställs på dem som rättrogna muslimer bör det vara möjligt att påverka dem.


Universella värden
Västerländska ideal är universella.

Den som på kräver individuell frihet för sig själv måste i konsekvensens namn, och för sin egen skull också erkänna andras rätt till frihet.


Attraktiva och framgångsrika värden
Västerländska ideal är också attraktiva och har en stark dragningskraft långt utanför den västerländska sfären.


Männens värld
Motståndet mot dem beror först och främst på män som sitter fast i förlegade kulturer.

Globaliseringen ger en ökad integration av världsekonomin och en ständigt närvarande massmedia.

Dessa män konfronteras alltmer med sin kulturs misslyckanden, och vidden av deras maktlöshet blir alltmer tydlig.


Globalisering och makten över kvinnorna
Det enda som kan ge dessa män en upplevelse av makt är deras kontroll över "sina" kvinnor.

I takt med att de märker hur deras klanbaserade makt tycks minska, och hur deras misslyckade samhällen blir alltmer efter i den internationella konkurrensen blir deras makt över kvinnorna alltmer värdefull och omistlig.


Motståndarna till individualismen
För att kunna skydda den könsbaserade makt de har vill de gå till motangrepp.

De vill krossa denna västerländska individcentrerade kultur som inte är förenlig med ett förtryck av halva mänskligheten, vare sig ur moralisk eller ekonomisk synvinkel.

De upplever västvärlden som ett hot mot deras manliga värdighet. I det sammanhanget är islams gröna flaggor ypperliga banér att samlas kring.


Alternativet till demografisk katastrof eller blodbad
Vi har nu två alternativ att undvika. Det första, där Europa i demokratisk ordning utvecklas mot en samling islamistiska diktaturer. Det andra, där vi ser regionala blodbad och våldsamma konflikter mellan hela folkgrupper.

För att undvika dessa båda måste ett tillräckligt antal människor vara beredda att verka för västerländska idéers spridning, och de måste tillåtas göra det utan att begränsas av hänsyn till inbillade kollektiva rättigheter.

Det handlar då om att tala öppet och ärligt om problemen, och acceptera de kortsiktigt obehagliga konsekvenserna av detta.


Att acceptera konsekvenserna
Västerlandet måste vara berett på våldsamma reaktioner från de som inte kan acceptera kritik, och vara beredd på en ökad våldsanvändning från motståndarnas sida.


Vi skapar terrorister
De som varnar för att vi genom att hävda att vår egen uppfattnings överlägsenhet alienerar människor och ”skapar nya terrorister” har fullkomligt rätt.


Att acceptera terrorism
Det kommer sannolikt att leda till nya tragedier och terrordåd. Men utan att göra hävda vår egen ideologi finns det inget som kan förmå motståndarnas mer tvivlande sympatisörer att lämna islam.


Terror - visar på effektiva kampanjer
Ett ideologiskt krig kan också leda till våld från islamisters sida, och det är möjligt att detta våld indikerar att de ideologiska angreppen har avsedd effekt.


Upptrappning?
Kanske bör vi trappa upp det ideologiska kriget så att det ger just en så pass våldsam reaktion som vi är beredda att acceptera, kanske bör vi höja vår egen acceptansnivå för islamistiskt våld?

De lugna dagarna är snart över.


Våldsanvänding och informationsspridning
Motstånd genom våldsanvändning mot islamistiskt våld bör:

- endast göras av staten
- endast det våld nöden kräver
- endast när det är absolut nödvändigt.

Vi talar här om:

- nödvärnsprincipen
- statens våldsmonopol
- statens kärnuppgift, att skydda medborgarna

Informationsspridning, intellektuell konfrontation och öppen saklig diskussion skall däremot ske när helst det är möjligt utan några som helst begränsningar för någon part.


Döda terroristerna?
Det går teoretiskt att döda eller fängsla alla nu levande terrorister, men så länge deras drivkraft, islam, är stark kommer det ständigt att komma nya våldsverkare.

Det räcker att det finns tillräckligt många muslimer och muslimska länder som uppnått en viss inkomstnivå.


Våldsanvändning, för att kunna tala fritt
En ensidig inriktning på våldsanvändning, ett ”krig mot terrorismen, inte mot islam” kan inte vinnas utan oacceptabla konsekvenser för både västvärldens samhällen och deras motståndare.

Våldsanvändningen har sin roll, men den bör syfta mer till att skydda oss mot konsekvenserna av att den ideologiska kampen är framgångsrik.


Clausewitz - motståndarens kraftcentrum
Huvudmotståndet bör inriktas på det som förenar och driver både fanatiska muslimska extremister och de som i regel benämns som moderata.

För att använda en term från Clausewitz, det är motståndarens kraftcentrum som bör slås ut eller försvagas.

Det rör sig då förstås om islam som idékomplex, Koranen och Haditherna som dess textmässiga källor, och Muhammed som dess så kallade profet.


Intoleransen, ett svaghetstecken
Islam är en ideologiskt svag religion, vilket bekräftas av den stingslighet och intolerans som många muslimer visar när deras tro ifrågasätts.


Kognitiv dissonans
De drabbas då av kognitiv dissonans, och vill inte höra mer.

Det bör finnas goda möjligheter att en aggressiv ideologisk strategi kan bli framgångsrik när det rör sig om moderata muslimer som inte är helt engagerade i sin tro. De har ännu inte investerat så mycket i sin tro, utan kan ändra uppfattning utan att den känslomässiga kostnaden blir alltför hög.

För fundamentalistiska muslimer som engagerar sig fullt ut i religionen finns förmodligen inget att göra. Hellre än att utsätta sig för obehaget att ändra uppfattning och förnedringen att ha blivit lurade på så viktiga delar av ett fullvärdigt liv föredrar de att inte höra på något som kan motsäga deras uppfattning. De engagerar sig bara än mer i sin religion.


Ingen slutgiltig seger
Hur framgångsrik ett ideologiskt präglat angreppssätt än är kommer det att fortsätta finnas muslimer, även fundamentalistiska och våldsamma sådana.

Men de våldsamma kommer att vara färre, mer utsatta och ha svårare att genomföra sina våldshandlingar.


En globaliserad värld
Det är en antagligen en illusion att religiöst motiverade, icke territorialbaserade motståndare kan nedgöras helt.

Västvärlden får i bästa fall leva med mycket långvariga konflikter på en lägre, och ibland högre nivå.

En globaliserad värld ger uppluckrade gränser.

Västvärldens välsignelser sprids utanför våra gränser, till allas fördel.

Men vi får då också leva med att omvärldens problem alltmer berör också oss.

2 Comments:

  • At 18 augusti, 2007 16:17, Anonymous Burkeli said…

    Hear, hear!

     
  • At 18 maj, 2008 02:27, Anonymous Anonym said…

    Många har ifrågasatt om det verkligen var så många som sex miljoner som dog i koncentrations läger i Tyskland under andra världskriget. Men även om sex miljoner dog där, judar eller ej, så kan man fråga sig varför det aldrig talas om de sextiosex (66) miljoner som dog i judarnas gulag, tvångsarbetslägren. Dessutom har många nazistiska krigsförbrytare jagats och blivit förda inför rätta för sina påstådda brott mot mänskligheten.

    MEN HUR KOMMER DET SIG ATT INTE EN ENDA SIONISTISK JUDE HAR LAGFÖRTS FÖR DET BROTTSLIGA GULAG-SYSTEMET? VARFÖR?

    I nästan sextio år har man i världens alla länder predikat för tyskarna. Man har skuldbelagt dem för ett folkmord som hände innan de var födda, Tyskland får fortfarande betala skadestånd till staten Israel och man har påmint dem om de fruktansvärda brott deras nazistiska föregångare begick. Det vore nu inte mer än rätt, om vi synade kommunisternas dödsläger litet mer, att vi avslöjar judarnas roll i dessa avskyvärt hemska brott och påminner judarna om vad DERAS kriminella förfäder gjorde mot dessa sextio miljoner oskyldiga offer, av vilka de flesta var kristna.

    Det vore också på sin plats att bygga ett och annat kristet förintelsemuseum, jämte det skattebetalda institutet Padeia och de skattebetalade lokaler som används för Förintelsekonferensen med dess banketter, på fjärde året sedan år 2000 bara i Stockholm.
    Eller är det bara judarnas förintelse som är värd att kommas ihåg?

    Skall vi då bara glömma all den smärta och allt det lidande som så många andra etniska och religiösa grupper utsattes för under den judisk-bolsjevikiska eran? De ryska och östeuropeiska kristna? Förtjänar inte alla dessa människor att bli ihågkomna, som blivit den judiska kommunismens offer och torterats och mördats i namnlöshetens mörker? Förtjänar de ingen uppmärksamhet alls?

    Här nedan följer en lista på några av de värsta judiska kommunistmördarna, kommissarierna, spionerna, lönnmördarna och propagandisterna (alias inom parantes). Denna lista är på intet sätt fullständig. För att katalogisera alla judiska kommunister skulle krävas hundratals sidor. Sovjetunionen är på svenskt maner och av utrymmesskäl angivet som Sovjet.

    Tyska handlingar under andra världskriget måste ses mot bakgrund av att tyskarna verkligen ansåg att världens öde stod på spel och att någon måste göra något åt kommunismen. De hade sett den judiska kommunismens fruktade och otäcka gärningar mot de kristna i Ryssland och Östeuropa, och många i Tyskland förstår än i dag, att nazisterna bara var en reaktion, fast obalanserad och utsvävande, till det judiska, kommunistiska folkmordet av kristna och bönder i Ryssland, där inte mindre än 137 miljoner dödades totalt, med krig, artificiell svält, osv. inberäknat, mellan åren 1917-1991.

     

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home