Myten om Andalusien

I det klimat som råder i västeuropa verkar det ofta som om den muslimska tiden i Spanien var någon sorts guldålder.


Europeiska intellektuella talar lyriskt om den muslimska medeltida toleransen som om den vore överlägsen den humanistiska liberala tradition vi tar för självklar i väst.


Det medeltida kristna Europa var inget att beundra, och det är inte uteslutet att den muslimska världen på den tiden kunde klassas som mer civiliserad.

Men sedan dess har inget positivt över huvud taget hänt inom den muslimska världen, samtidigt som västvärlden i allt väsentligt avskaffat religionen.


Istället för att avsäga sig kontrollen över sina liv till någon låtsaskompis i skyn anser de flesta västerlänningar idag att de är fullt kapabla att själva ta ansvar för sina handlingar. Man är fri att göra som man vill, och man får själv ta ansvaret.


- Det är fel att jämställa det medeltida kristna Europa med dagens sekulariserade Europa

- Det är inte fel att jämställa den medeltida muslimska världen med den nutida muslimska världen.

- Med dagens mått kan inte det muslimska medeltida Spanien kallas tolerant. Det var ett terrorvälde där Dhimmi var utsatta för godtycke från de härskande muslimerna.


På många håll är nutida muslimska länder värre än medeltida muslimska länder, och har drivits till det tillståndet med starkt folkligt stöd, från en befolkning vars idévärld är direkt styrd av islam.


Demokrati är inte på något vis en garanti för en anständig tillvaro för den som tillhör en minoritet. Demokrati är inte en garanti för en anständig tillvaro för någon om större delen av befolkningen har felaktiga uppfattningar om verkligheten.


Är ett liv som Dhimmi verkligen något eftersträvansvärt, bara för att vissa fått för sig att muslimerna var toleranta under medeltiden?